Underlätta klimatomställningen

Under sommaren har det blivit tydligt att det svenska elsystemet befinner sig i en allvarlig kris. Elsystemet är centralt för att klara av klimatomställningen och fasa ut fossila bränslen. Ett väl fungerande elsystem är också avgörande för företagens investeringsvilja. Vi föreslår att den planerade utbyggnaden av stamnätet tidigareläggs från 2040 till år 2030.

Elsystemet är centralt för att Sverige ska klara av klimatomställningen och fasa ut användningen av fossila bränslen. Ett väl fungerande elsystem är också avgörande för företagens investeringsvilja och förmåga att kunna växa och anställa fler medarbetare.

Under sommaren har det blivit tydligt att det svenska elsystemet befinner sig i en allvarlig kris. Trots att vi har befunnit oss i en djup lågkonjunktur har det uppstått brist på överföringskapacitet och effektbrist. Orsaken till detta är i grund och botten att politiken inte har tagit ett helhetsansvar för att skapa rätt förutsättningar för en väl fungerande elförsörjning. För elanvändare i södra Sverige är nu hoten om elbrist därmed en realitet som påverkar vardagen.

Klimatomställningen förutsätter en lång rad förändringar av verksamheter. Nuvarande miljölagstiftning är ofta ett hinder som försenar och försvårar nyinvesteringar. Miljöbalken motverkar därmed sitt eget syfte, då omställningen till ett mer hållbart samhälle försvåras. I framtiden behöver vi se en högre grad av cirkulära affärsmodeller som främjar resurseffektivitet och återvinning. En rad hinder för en sådan utveckling behöver hanteras. Det krävs även investeringar i energieffektiviserande åtgärder i bostäder och kommersiella fastigheter så att vi nyttjar vår el på ett effektivt sätt.

Tidigarelägg utbyggnaden av stamnätet med tio år

Den otillräckliga överföringskapaciteten på stamnätet mellan norra och södra Sverige är ett allvarligt problem som riskerar att hämma investeringsviljan hos företag och försena samhällets klimatomställning. Brister i överföringskapacitet skapar inlåsningseffekter då den elektricitet som genereras av vattenkraft och vindkraft i norra Sverige inte kan distribueras och täcka upp elbehovet i södra Sverige i tillräckligt stor omfattning.

Situationen kommer ytterligare att förvärras under de kommande två åren då hela 20 TWh mer vindkraft beräknas adderas till elsystemet i norra Sverige. Att Svenska Kraftnäts utbyggnadsplaner för stamnätet behöver påskyndas är därmed högst påtagligt.

I sammanhanget bör också kvaliteten i de regionala och lokala näten nämnas. Även där råder omfattande kapacitetsbrist på många håll.

Den planerade utbyggnaden Nord-Syd innebär enligt Svenska Kraftnät att överföringskapaciteten kommer att öka från 7 300 MW till 10 000 MW. Den totala investeringsnivån för denna kapacitetsförstärkning uppgår till drygt 53 miljarder kronor. Genomförandetiden för projektet är 20 år, vilket innebär att det kommer dröja fram tills 2040 innan utbyggnaden är fullständig. Detta är en investering som minskar flaskhalsarna i elsystemet och bidrar till en stabil elförsörjning i hela landet. Det är centralt att tidigarelägga dessa investeringar, inte minst i ljuset av den gångna sommaren då Svenska Kraftnät tvingades vidta nödåtgärder för att säkra elförsörjningen i södra Sverige.

Då tillståndsprocesser ofta utgör en faktor som förlänger tiden det tar att genomföra utbyggnationer av detta slag bör det övervägas om en sjökabel längs Bottenviken kan vara ett alternativ för att realisera utbyggnaden så skyndsamt som möjligt.

Regeringen behöver därför:

• Ge Svenska Kraftnät i uppdrag att planera en utökad överföringsförbindelse mellan SE2-SE3 med 2 700 MW redan till 2030, istället för till 2040 som planen säger i dagsläget. Andra planerade nätinvesteringar ska inte försenas.

Sätt igång elektrifieringen av vägnätet

Elektrifierade transporter utgör en nyckel för att Sverige ska kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle. För att främja omställningen och stärka näringslivets konkurrenskraft behövs omfattande investeringar i elnätsinfrastruktur. Ett robust och kapacitetsstarkt elnät behöver skapas längs med de stråk där våra transportflöden av gods och personer är som mest omfattande. Det är en grundförutsättning för fler elektrifierade långväga transporter på väg. Denna grundläggande elnätsinfrastruktur är nödvändig oavsett vilka framtida teknikval som kommer att göras för hur laddningen ska ske (exempelvis i form av elmotorvägar eller snabbladdningsstationer). Det är avgörande att en strategisk utbyggnad av detta slag skyndsamt realiseras för att inte riskera att fördröja transportsektorns gröna omställning.

Regeringen bör därför:

• Ge Svenska Kraftnät och Trafikverket i uppdrag att under 2021 ta fram en plan för förstärkt elnätsinfrastruktur i anslutning till våra viktiga transportflöden.

En miljöbalk som underlättar investeringar för omställning

För att Sverige ska klara de ambitiösa miljö- och klimatmålen som har ställts upp kommer det att krävas en omfattande utveckling av befintliga näringsverksamheter. Därutöver behöver helt nya verksamheter tillkomma, exempelvis batteritillverkning, nya produktionsmetoder för stål och utvinning av naturmaterial. I samtliga fall kräver detta investeringar på en nivå som vi inte har sett tidigare – i vart fall om de ambitiösa tidplaner som politiken har ställt upp ska hålla. I dag ser vi tyvärr tecken på den motsatta utvecklingen, där miljölagstiftningen försvårar och fördröjer nyinvesteringar.

Långa handläggningstider för de projekt som måste söka tillstånd och osäkerhet i tillståndsprocesserna leder i dag till att investeringar uteblir eller försenas. Detta är ett hinder mot att nå Sveriges ambitiösa miljö- och klimatmål. Miljöbalkens tillståndssystem behöver därför reformeras i syfte att åstadkomma en snabbare och mer förutsägbar och rättssäker process.

Det svenska systemet som i många delar överimplementerat EU:s lagstiftning leder till exempel till att åtgärder och projekt som enligt EU endast skulle kräva att de anmäls till en myndighet i Sverige måste genomgå en hel tillståndsprocess. Såväl myndigheter och verksamhetsutövare överlastas därigenom av arbete som inte leder till någon ökad miljönytta, samtidigt som viktiga projekt för omställningen i bästa fall endast försenas och i värsta fall helt uteblir.

Miljöbalkens tillståndssystem behöver reformeras i syfte att åstadkomma en mer förutsägbar och rättssäker process.

Det bör ske bland annat genom:

• Att fokusera tillståndsprocesserna till de projekt där det verkligen behövs och låta fler förändringar än i dag ske genom att de endast anmäls till tillsynsmyndigheterna.

• Att endast pröva ändringar av anläggningar och inte hela anläggningarna.

• En stramare ledning av processerna på tillståndsmyndigheterna så att ovidkommande utredningar inte krävs.

Mer cirkulär ekonomi bidrar till att nå klimatmålen

Begreppet cirkulär ekonomi används för att beskriva en strävan att låta material och produkter cirkulera i högre utsträckning och därmed få till stånd en ökad resurseffektivitet. I begreppet ingår energi - och resurseffektivitet, användning av återvunnet och biobaserat material, design för uppdateringar, återbruk och återvinning, samt affärsmodeller som innebär delning av produkter, reparation och försäljning av tjänster istället för produkter.

Materialanvändningen står för cirka 50 procent av koldioxidutsläppen och den cirkulära ekonomin är därför en viktig del i att nå klimatmålen. Dagens regelverk behöver anpassas för att underlätta företagens investeringar i nya cirkulära material och produktflöden. Förändringar behövs inom en lång rad av regelverk både inom miljöområdet och andra sakområden. Det är därför viktigt att regeringens arbete på EU-nivå och med den nationella strategin präglas av lyhördhet för näringslivets erfarenheter och behov.

Regeringen bör därför:

• Se till att Sverige inom ramen för EU:s arbete med handlingsplanen för cirkulär ekonomi bland annat driver på för en förändrad avfallsdefinition så att färre material och produkter klassas som avfall samt underlätta för gränsöverskridande avfallstransporter.

• I den kommande handlingsplanen till den nationella strategin för cirkulär ekonomi t.ex. förtydliga den praktiska innebörden av begreppet giftfritt ur ett riskbaserat synsätt, så att fler cirkulära flöden kan möjliggöras.

Förslag och opinion
No items found.
fördjupning
PDF
Läs mer om Återstarta Sverige
Läs mer om våra reformförslag

Under sommaren har det blivit tydligt att det svenska elsystemet befinner sig i en allvarlig kris. Elsystemet är centralt för att klara av klimatomställningen och fasa ut fossila bränslen. Ett väl fungerande elsystem är också avgörande för företagens investeringsvilja. Vi föreslår att den planerade utbyggnaden av stamnätet tidigareläggs från 2040 till år 2030.

Elsystemet är centralt för att Sverige ska klara av klimatomställningen och fasa ut användningen av fossila bränslen. Ett väl fungerande elsystem är också avgörande för företagens investeringsvilja och förmåga att kunna växa och anställa fler medarbetare.

Under sommaren har det blivit tydligt att det svenska elsystemet befinner sig i en allvarlig kris. Trots att vi har befunnit oss i en djup lågkonjunktur har det uppstått brist på överföringskapacitet och effektbrist. Orsaken till detta är i grund och botten att politiken inte har tagit ett helhetsansvar för att skapa rätt förutsättningar för en väl fungerande elförsörjning. För elanvändare i södra Sverige är nu hoten om elbrist därmed en realitet som påverkar vardagen.

Klimatomställningen förutsätter en lång rad förändringar av verksamheter. Nuvarande miljölagstiftning är ofta ett hinder som försenar och försvårar nyinvesteringar. Miljöbalken motverkar därmed sitt eget syfte, då omställningen till ett mer hållbart samhälle försvåras. I framtiden behöver vi se en högre grad av cirkulära affärsmodeller som främjar resurseffektivitet och återvinning. En rad hinder för en sådan utveckling behöver hanteras. Det krävs även investeringar i energieffektiviserande åtgärder i bostäder och kommersiella fastigheter så att vi nyttjar vår el på ett effektivt sätt.

Tidigarelägg utbyggnaden av stamnätet med tio år

Den otillräckliga överföringskapaciteten på stamnätet mellan norra och södra Sverige är ett allvarligt problem som riskerar att hämma investeringsviljan hos företag och försena samhällets klimatomställning. Brister i överföringskapacitet skapar inlåsningseffekter då den elektricitet som genereras av vattenkraft och vindkraft i norra Sverige inte kan distribueras och täcka upp elbehovet i södra Sverige i tillräckligt stor omfattning.

Situationen kommer ytterligare att förvärras under de kommande två åren då hela 20 TWh mer vindkraft beräknas adderas till elsystemet i norra Sverige. Att Svenska Kraftnäts utbyggnadsplaner för stamnätet behöver påskyndas är därmed högst påtagligt.

I sammanhanget bör också kvaliteten i de regionala och lokala näten nämnas. Även där råder omfattande kapacitetsbrist på många håll.

Den planerade utbyggnaden Nord-Syd innebär enligt Svenska Kraftnät att överföringskapaciteten kommer att öka från 7 300 MW till 10 000 MW. Den totala investeringsnivån för denna kapacitetsförstärkning uppgår till drygt 53 miljarder kronor. Genomförandetiden för projektet är 20 år, vilket innebär att det kommer dröja fram tills 2040 innan utbyggnaden är fullständig. Detta är en investering som minskar flaskhalsarna i elsystemet och bidrar till en stabil elförsörjning i hela landet. Det är centralt att tidigarelägga dessa investeringar, inte minst i ljuset av den gångna sommaren då Svenska Kraftnät tvingades vidta nödåtgärder för att säkra elförsörjningen i södra Sverige.

Då tillståndsprocesser ofta utgör en faktor som förlänger tiden det tar att genomföra utbyggnationer av detta slag bör det övervägas om en sjökabel längs Bottenviken kan vara ett alternativ för att realisera utbyggnaden så skyndsamt som möjligt.

Regeringen behöver därför:

• Ge Svenska Kraftnät i uppdrag att planera en utökad överföringsförbindelse mellan SE2-SE3 med 2 700 MW redan till 2030, istället för till 2040 som planen säger i dagsläget. Andra planerade nätinvesteringar ska inte försenas.

Sätt igång elektrifieringen av vägnätet

Elektrifierade transporter utgör en nyckel för att Sverige ska kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle. För att främja omställningen och stärka näringslivets konkurrenskraft behövs omfattande investeringar i elnätsinfrastruktur. Ett robust och kapacitetsstarkt elnät behöver skapas längs med de stråk där våra transportflöden av gods och personer är som mest omfattande. Det är en grundförutsättning för fler elektrifierade långväga transporter på väg. Denna grundläggande elnätsinfrastruktur är nödvändig oavsett vilka framtida teknikval som kommer att göras för hur laddningen ska ske (exempelvis i form av elmotorvägar eller snabbladdningsstationer). Det är avgörande att en strategisk utbyggnad av detta slag skyndsamt realiseras för att inte riskera att fördröja transportsektorns gröna omställning.

Regeringen bör därför:

• Ge Svenska Kraftnät och Trafikverket i uppdrag att under 2021 ta fram en plan för förstärkt elnätsinfrastruktur i anslutning till våra viktiga transportflöden.

En miljöbalk som underlättar investeringar för omställning

För att Sverige ska klara de ambitiösa miljö- och klimatmålen som har ställts upp kommer det att krävas en omfattande utveckling av befintliga näringsverksamheter. Därutöver behöver helt nya verksamheter tillkomma, exempelvis batteritillverkning, nya produktionsmetoder för stål och utvinning av naturmaterial. I samtliga fall kräver detta investeringar på en nivå som vi inte har sett tidigare – i vart fall om de ambitiösa tidplaner som politiken har ställt upp ska hålla. I dag ser vi tyvärr tecken på den motsatta utvecklingen, där miljölagstiftningen försvårar och fördröjer nyinvesteringar.

Långa handläggningstider för de projekt som måste söka tillstånd och osäkerhet i tillståndsprocesserna leder i dag till att investeringar uteblir eller försenas. Detta är ett hinder mot att nå Sveriges ambitiösa miljö- och klimatmål. Miljöbalkens tillståndssystem behöver därför reformeras i syfte att åstadkomma en snabbare och mer förutsägbar och rättssäker process.

Det svenska systemet som i många delar överimplementerat EU:s lagstiftning leder till exempel till att åtgärder och projekt som enligt EU endast skulle kräva att de anmäls till en myndighet i Sverige måste genomgå en hel tillståndsprocess. Såväl myndigheter och verksamhetsutövare överlastas därigenom av arbete som inte leder till någon ökad miljönytta, samtidigt som viktiga projekt för omställningen i bästa fall endast försenas och i värsta fall helt uteblir.

Miljöbalkens tillståndssystem behöver reformeras i syfte att åstadkomma en mer förutsägbar och rättssäker process.

Det bör ske bland annat genom:

• Att fokusera tillståndsprocesserna till de projekt där det verkligen behövs och låta fler förändringar än i dag ske genom att de endast anmäls till tillsynsmyndigheterna.

• Att endast pröva ändringar av anläggningar och inte hela anläggningarna.

• En stramare ledning av processerna på tillståndsmyndigheterna så att ovidkommande utredningar inte krävs.

Mer cirkulär ekonomi bidrar till att nå klimatmålen

Begreppet cirkulär ekonomi används för att beskriva en strävan att låta material och produkter cirkulera i högre utsträckning och därmed få till stånd en ökad resurseffektivitet. I begreppet ingår energi - och resurseffektivitet, användning av återvunnet och biobaserat material, design för uppdateringar, återbruk och återvinning, samt affärsmodeller som innebär delning av produkter, reparation och försäljning av tjänster istället för produkter.

Materialanvändningen står för cirka 50 procent av koldioxidutsläppen och den cirkulära ekonomin är därför en viktig del i att nå klimatmålen. Dagens regelverk behöver anpassas för att underlätta företagens investeringar i nya cirkulära material och produktflöden. Förändringar behövs inom en lång rad av regelverk både inom miljöområdet och andra sakområden. Det är därför viktigt att regeringens arbete på EU-nivå och med den nationella strategin präglas av lyhördhet för näringslivets erfarenheter och behov.

Regeringen bör därför:

• Se till att Sverige inom ramen för EU:s arbete med handlingsplanen för cirkulär ekonomi bland annat driver på för en förändrad avfallsdefinition så att färre material och produkter klassas som avfall samt underlätta för gränsöverskridande avfallstransporter.

• I den kommande handlingsplanen till den nationella strategin för cirkulär ekonomi t.ex. förtydliga den praktiska innebörden av begreppet giftfritt ur ett riskbaserat synsätt, så att fler cirkulära flöden kan möjliggöras.

Förslag och opinion
No items found.
fördjupning
PDF
Läs mer om Återstarta Sverige
Läs mer om våra reformförslag

Ta kontakt med oss

Vill du veta mer om Återstarta Sverige och delta i arbetet? Eller har du en inspirerande berättelse om ett företag som visat initiativ- och handlingskraft under coronakrisen? Fyll i dina uppgifter så kontaktar vi dig för att höra mer.

Laddar upp...
fileuploaded.jpg
Uppladdning misslyckades. Maxstorlek 10 MB.

Tack för din berättelse!

Maecenas sed diam eget risus varius blandit sit amet non magna. Integer posuere erat a ante venenatis dapibus posuere velit aliquet.

Vänligen fyll i alla obligatoriska fält

Fälten vi saknar från dig är markerade ovan.