Stärk Sveriges position som ledande kunskapsnation

De samlade investeringarna i forskning och utveckling (FoU) bör öka med en procent av BNP till 2030. Av ökningen bör staten stå för 25 procent och näringslivet för 75 procent. För att säkerställa att forskningen blir relevant bör universitet som framgångsrikt samarbetar med näringslivet premieras. 

Sverige har historiskt varit och är alltjämt i flera avseenden en framgångsrik kunskapsnation. Samtidigt ökar den internationella konkurrensen. Exempelvis tredubblades de globala investeringarna i forskning och utveckling (FoU) mellan år 2000 och 2017.

Allt fler länder bedriver i dag forskning av hög kvalitet och konkurrerar om de globala företagens FoU-investeringar.

I kontrast har företagens FoU-investeringar i Sverige, mätt som andel av BNP, minskat med en tredjedel de senaste 20 åren. Sverige går alltså mot strömmen och blir mindre kunskapsintensivt, om än från en hög nivå, jämfört med vår omvärld. Det bådar illa för framtiden och är ett tydligt tecken på att det svenska FoU-klimatet inte är tillräckligt attraktivt. För att vända utvecklingen krävs djärva mål och kraftfulla forskningsreformer.

Forskning, investeringar och humankapital är tätt sammanlänkade. Kvalificerade medarbetare är en förutsättning för avancerade verksamheter. Viljan att anstränga sig, ta högre befattningar och arbeta mer påverkar företagens lönsamhet och omsättning och därmed möjligheterna att vidareutveckla verksamheten och investera långsiktigt.

Arbetsutbud och drivkrafter till prestationer i Sverige – som möjliggör för företagen att rekrytera och behålla kvalificerad arbetskraft – är avgörande för nya investeringar och företagsexpansion. När andra länder växlar upp behöver även Sverige stärka sin position som kunskapsnation och bli mer attraktivt för talanger och innovativa företag.

Öka statens investeringar i forskning så ökar också näringslivets FoU

Sverige behöver ett mål om att öka de samlade investeringarna i forskning och utveckling (FoU) med en procent av BNP till 2030. Målet motsvarar ökade investeringar på runt 50 miljarder kronor årligen. Om målet uppnås skulle de totala FoU-investeringarna hamna på 4,3 procent av BNP, vilket är samma nivå som Sverige befann sig på under det tidiga 2000-talet. Av ökningen bör staten stå för 25 procent och näringslivet för 75 procent. Målet backas upp av flera ledande storföretag (se bland annat DN Debatt 5/9 2020). Genom en statlig satsning uppnås därmed en hävstångseffekt i form av ökade privata investeringar. Målet bör följas upp kontinuerligt och följas av åtgärder som ökar attraktiviteten för näringslivet att förlägga investeringar i forskning till Sverige.

För att nå målet behöver regeringen se till att:

• Staten ökar sina investeringar i FoU. Forskningsanslagens nivå bör därför stegvis öka och nå en nivåhöjning på 6 miljarder kronor 2024 (budgetpropositionen föreslår 3,75 miljarder). Därefter bör anslagen successivt ökas tills statens del av målet har uppnåtts.

Säkerställ att forskningen blir relevant för näringslivet

För att säkerställa att utökade statliga forskningsmedel verkligen ger en hävstångseffekt i form av privata FoU-investeringar krävs att forskningen vid våra lärosäten i högre grad än i dag bedrivs inom relevanta områden för näringslivet. För att öka den akademiska forskningens kvalitet och relevans bör därför kraftfulla ekonomiska incitament kopplas till lärosätenas basfinansiering för forskning. Ett förslag är att återinföra den tidigare indikatorn för fördelning baserad på externa medel men att rejält stärka näringslivskomponenten.

Bristen på mobilitet, såväl mellan akademi och näringsliv som geografisk mobilitet, ses av svenska storföretag som en av Sveriges svagheter. I dag är det mer regel än undantag att forskare under hela yrkeslivet förblir vid samma lärosäte som doktorandstudierna bedrevs på. Erfarenhet av samverkan med näringslivet måste i högre grad vara meriterande vid rekryteringar än vad som är fallet i dag.

De regler inom EU som är skapade för att skydda personuppgifter (GDPR) gör att till exempel AI-forskning försvåras. I en del andra länder, exempelvis Danmark och Nederländerna, har den nationella lagstiftningen utformats så att det finns möjligheter att göra undantag för forskning. Svensk rätt inrymmer inte någon sådan möjlighet och blockerar därmed möjlighet till innovation kopplat till digitala innovationer. En ändring behövs i dataskyddslagen för att möjliggöra denna form av viktig näringslivsforskning.

Regeringen behöver verka för att:

• Universitet och högskolor som framgångsrikt samarbetar med företag premieras när basanslaget för forskning ska fördelas mellan lärosätena.

• Införa en rörlighetspremie kopplad till forskningsfinansieringen som belönar forskare som rör sig mellan akademi och näringsliv. 

• Införa ett forskningsundantag i Dataskyddslagen för att möjliggöra innovation.

Underlätta kunskapsinvesteringar genom lägre statlig skatt på arbete

För att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation krävs bland annat att nyckelpersoner, forskare, specialister, chefer och experter är villiga att arbeta och verka i Sverige. Stora och viktiga investeringar behöver ske de närmaste åren, inte minst inom områden som medicin, bioteknik, AI, energiteknik och elektrifiering. När högteknologiska företag investerar i sin verksamhet krävs också högutbildad arbetskraft. Därför är investeringar och humankapital starka komplement till varandra, och företag som finner rätt kompetens kommer också att ha lättare att investera i Sverige.

Ett relativt avlägset och kallt land, med en liten inhemsk marknad och få stora städer måste arbeta strategiskt för att attrahera kompetens och investeringar. Vi kan inte påverka alla faktorer som styr sådana beslut, desto viktigare blir det då att göra vad vi kan. Risken är annars stor att investeringar och anställningar hamnar i andra länder, som har fördelar som Sverige inte kan matcha.

En lägre marginalskatt skulle stärka incitamenten, öka arbetsutbudet och leda till att fler företag ser mer positivt på att förlägga investeringar, produktion och forskning i Sverige. Resultatet av en sådan utveckling blir med tiden fler arbetstillfällen, ökad tillväxt och en bättre välståndsutveckling.

Utöver dessa samband mellan marginalskatter och investeringar så visar forskning att lägre marginalskatter leder till fler arbetade timmar, vilket innebär att företagen får ut mer arbete av sina högavlönade anställda. Fler arbetade timmar innebär dels att produktionen i företagen ökar, dels att företagens varor och tjänster gradvis förbättras. Dessa två mekanismer skapar nya arbetstillfällen genom att företagens leverantörer måste anställa fler för att kunna producera mer. Denna multiplikatoreffekt innebär att det också skapas nya jobb inom grupper med inkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen släppte i augusti en rapport där dessa samband kvantifieras för industrins del. Analysen visar att en halverad statlig inkomstskatt skulle kunna medföra motsvarande cirka 16 000 nya jobb bara inom industrin. Av dessa skulle 7 000 utgöras av helt nya jobb inom arbetarkollektivet. En sänkt marginalskatt träffar dock alla sektorer inom näringslivet och kan därför förväntas ha sådana positiva sysselsättningseffekter även i övriga delar av ekonomin.

Som ett steg i en reformsträvan mot internationellt sett konkurrenskraftiga marginalskatter bör regeringen därför:

• Sänka den statliga inkomstskatten med fem procentenheter den första januari 2021. En snabb åtgärd är angelägen och har redan beretts inom remissförfarande sommaren 2020.

Den statiska offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas uppgå till 13 miljarder kronor (FASIT, SCB). När ökningen i antalet arbetade timmar, produktion och investeringar också beaktas blir den verkliga effekten betydligt mindre än så. Beräkningarna visar att beteendeeffekterna som har beskrivits ovan medför att reformen finansierar sig själv fullt ut på några års sikt.

Förslag och opinion
No items found.
fördjupning
PDF
Läs mer om Återstarta Sverige
Läs mer om våra reformförslag

De samlade investeringarna i forskning och utveckling (FoU) bör öka med en procent av BNP till 2030. Av ökningen bör staten stå för 25 procent och näringslivet för 75 procent. För att säkerställa att forskningen blir relevant bör universitet som framgångsrikt samarbetar med näringslivet premieras. 

Sverige har historiskt varit och är alltjämt i flera avseenden en framgångsrik kunskapsnation. Samtidigt ökar den internationella konkurrensen. Exempelvis tredubblades de globala investeringarna i forskning och utveckling (FoU) mellan år 2000 och 2017.

Allt fler länder bedriver i dag forskning av hög kvalitet och konkurrerar om de globala företagens FoU-investeringar.

I kontrast har företagens FoU-investeringar i Sverige, mätt som andel av BNP, minskat med en tredjedel de senaste 20 åren. Sverige går alltså mot strömmen och blir mindre kunskapsintensivt, om än från en hög nivå, jämfört med vår omvärld. Det bådar illa för framtiden och är ett tydligt tecken på att det svenska FoU-klimatet inte är tillräckligt attraktivt. För att vända utvecklingen krävs djärva mål och kraftfulla forskningsreformer.

Forskning, investeringar och humankapital är tätt sammanlänkade. Kvalificerade medarbetare är en förutsättning för avancerade verksamheter. Viljan att anstränga sig, ta högre befattningar och arbeta mer påverkar företagens lönsamhet och omsättning och därmed möjligheterna att vidareutveckla verksamheten och investera långsiktigt.

Arbetsutbud och drivkrafter till prestationer i Sverige – som möjliggör för företagen att rekrytera och behålla kvalificerad arbetskraft – är avgörande för nya investeringar och företagsexpansion. När andra länder växlar upp behöver även Sverige stärka sin position som kunskapsnation och bli mer attraktivt för talanger och innovativa företag.

Öka statens investeringar i forskning så ökar också näringslivets FoU

Sverige behöver ett mål om att öka de samlade investeringarna i forskning och utveckling (FoU) med en procent av BNP till 2030. Målet motsvarar ökade investeringar på runt 50 miljarder kronor årligen. Om målet uppnås skulle de totala FoU-investeringarna hamna på 4,3 procent av BNP, vilket är samma nivå som Sverige befann sig på under det tidiga 2000-talet. Av ökningen bör staten stå för 25 procent och näringslivet för 75 procent. Målet backas upp av flera ledande storföretag (se bland annat DN Debatt 5/9 2020). Genom en statlig satsning uppnås därmed en hävstångseffekt i form av ökade privata investeringar. Målet bör följas upp kontinuerligt och följas av åtgärder som ökar attraktiviteten för näringslivet att förlägga investeringar i forskning till Sverige.

För att nå målet behöver regeringen se till att:

• Staten ökar sina investeringar i FoU. Forskningsanslagens nivå bör därför stegvis öka och nå en nivåhöjning på 6 miljarder kronor 2024 (budgetpropositionen föreslår 3,75 miljarder). Därefter bör anslagen successivt ökas tills statens del av målet har uppnåtts.

Säkerställ att forskningen blir relevant för näringslivet

För att säkerställa att utökade statliga forskningsmedel verkligen ger en hävstångseffekt i form av privata FoU-investeringar krävs att forskningen vid våra lärosäten i högre grad än i dag bedrivs inom relevanta områden för näringslivet. För att öka den akademiska forskningens kvalitet och relevans bör därför kraftfulla ekonomiska incitament kopplas till lärosätenas basfinansiering för forskning. Ett förslag är att återinföra den tidigare indikatorn för fördelning baserad på externa medel men att rejält stärka näringslivskomponenten.

Bristen på mobilitet, såväl mellan akademi och näringsliv som geografisk mobilitet, ses av svenska storföretag som en av Sveriges svagheter. I dag är det mer regel än undantag att forskare under hela yrkeslivet förblir vid samma lärosäte som doktorandstudierna bedrevs på. Erfarenhet av samverkan med näringslivet måste i högre grad vara meriterande vid rekryteringar än vad som är fallet i dag.

De regler inom EU som är skapade för att skydda personuppgifter (GDPR) gör att till exempel AI-forskning försvåras. I en del andra länder, exempelvis Danmark och Nederländerna, har den nationella lagstiftningen utformats så att det finns möjligheter att göra undantag för forskning. Svensk rätt inrymmer inte någon sådan möjlighet och blockerar därmed möjlighet till innovation kopplat till digitala innovationer. En ändring behövs i dataskyddslagen för att möjliggöra denna form av viktig näringslivsforskning.

Regeringen behöver verka för att:

• Universitet och högskolor som framgångsrikt samarbetar med företag premieras när basanslaget för forskning ska fördelas mellan lärosätena.

• Införa en rörlighetspremie kopplad till forskningsfinansieringen som belönar forskare som rör sig mellan akademi och näringsliv. 

• Införa ett forskningsundantag i Dataskyddslagen för att möjliggöra innovation.

Underlätta kunskapsinvesteringar genom lägre statlig skatt på arbete

För att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation krävs bland annat att nyckelpersoner, forskare, specialister, chefer och experter är villiga att arbeta och verka i Sverige. Stora och viktiga investeringar behöver ske de närmaste åren, inte minst inom områden som medicin, bioteknik, AI, energiteknik och elektrifiering. När högteknologiska företag investerar i sin verksamhet krävs också högutbildad arbetskraft. Därför är investeringar och humankapital starka komplement till varandra, och företag som finner rätt kompetens kommer också att ha lättare att investera i Sverige.

Ett relativt avlägset och kallt land, med en liten inhemsk marknad och få stora städer måste arbeta strategiskt för att attrahera kompetens och investeringar. Vi kan inte påverka alla faktorer som styr sådana beslut, desto viktigare blir det då att göra vad vi kan. Risken är annars stor att investeringar och anställningar hamnar i andra länder, som har fördelar som Sverige inte kan matcha.

En lägre marginalskatt skulle stärka incitamenten, öka arbetsutbudet och leda till att fler företag ser mer positivt på att förlägga investeringar, produktion och forskning i Sverige. Resultatet av en sådan utveckling blir med tiden fler arbetstillfällen, ökad tillväxt och en bättre välståndsutveckling.

Utöver dessa samband mellan marginalskatter och investeringar så visar forskning att lägre marginalskatter leder till fler arbetade timmar, vilket innebär att företagen får ut mer arbete av sina högavlönade anställda. Fler arbetade timmar innebär dels att produktionen i företagen ökar, dels att företagens varor och tjänster gradvis förbättras. Dessa två mekanismer skapar nya arbetstillfällen genom att företagens leverantörer måste anställa fler för att kunna producera mer. Denna multiplikatoreffekt innebär att det också skapas nya jobb inom grupper med inkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen släppte i augusti en rapport där dessa samband kvantifieras för industrins del. Analysen visar att en halverad statlig inkomstskatt skulle kunna medföra motsvarande cirka 16 000 nya jobb bara inom industrin. Av dessa skulle 7 000 utgöras av helt nya jobb inom arbetarkollektivet. En sänkt marginalskatt träffar dock alla sektorer inom näringslivet och kan därför förväntas ha sådana positiva sysselsättningseffekter även i övriga delar av ekonomin.

Som ett steg i en reformsträvan mot internationellt sett konkurrenskraftiga marginalskatter bör regeringen därför:

• Sänka den statliga inkomstskatten med fem procentenheter den första januari 2021. En snabb åtgärd är angelägen och har redan beretts inom remissförfarande sommaren 2020.

Den statiska offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas uppgå till 13 miljarder kronor (FASIT, SCB). När ökningen i antalet arbetade timmar, produktion och investeringar också beaktas blir den verkliga effekten betydligt mindre än så. Beräkningarna visar att beteendeeffekterna som har beskrivits ovan medför att reformen finansierar sig själv fullt ut på några års sikt.

Förslag och opinion
No items found.
fördjupning
PDF
Läs mer om Återstarta Sverige
Läs mer om våra reformförslag

Ta kontakt med oss

Vill du veta mer om Återstarta Sverige och delta i arbetet? Eller har du en inspirerande berättelse om ett företag som visat initiativ- och handlingskraft under coronakrisen? Fyll i dina uppgifter så kontaktar vi dig för att höra mer.

Laddar upp...
fileuploaded.jpg
Uppladdning misslyckades. Maxstorlek 10 MB.

Tack för din berättelse!

Maecenas sed diam eget risus varius blandit sit amet non magna. Integer posuere erat a ante venenatis dapibus posuere velit aliquet.

Vänligen fyll i alla obligatoriska fält

Fälten vi saknar från dig är markerade ovan.