Sänk bolagsskatten

Det mest effektiva verktyget för att höja investeringsviljan är att via bolagsskatten påverka avkastningen på investeringar. En lägre bolagsskatt påverkar direkt mängden investeringar som genomförs och skatten bör i ett första steg sänkas till 18 procent. Regelverket i övrigt behöver också förbättras. För att öka de ägarledda företagens investeringsvilja bör beskattningen göras enklare och mer attraktiv.

Skatterna på företagens vinster påverkar den mängd investeringar som genomförs. En sänkt bolagsskatt medför direkt att investeringskalkylerna förbättras, varpå investeringarna sedan ökar. De företag som inte investerar kommer att bli förbisprungna av konkurrenter som gör det. Konkurrenstrycket medför därför att en lägre skatt på vinster leder till att investeringarna ökar generellt. Skatter på utdelningar har en indirekt påverkan på investeringarna. Dels påverkas investeringsviljan genom kalkylerna i ägarledet, vilket spelar särskilt stor roll i de mindre, ägarledda bolagen. Dels motverkar de att kapital delas ut från etablerade bolag för att användas i bolag med starkare framtidsutsikter. Detta påverkar näringslivets förnyelse negativt.

Lägre bolagsskatt och bättre regelverk för ökad konkurrenskraft

För att stimulera företagen att genomföra flerinvesteringar bör bolagsskatten sänkas och regelverkets konkurrenskraft förbättras. Det råder en stor enighet om att bolagsskatten är mycket skadlig för kapitalbildningen genom att den sänker avkastningen på investeringar. Bolagsskatten påverkar direkt företagens investeringskalkyler, och därmed påverkas både omfattningen och innehållet i de investeringar som genomförs i näringslivet. En sänkt bolagsskatt och ett konkurrenskraftigt regelverk leder på makronivå till en ökad produktion (BNP stiger via ökade investeringar), en högre sysselsättning, och på sikt till en högre produktivitet. En högre produktivitet är vidare en förutsättning för långsiktigt stigande reallöner. För att stimulera till investeringar och öka den svenska konkurrenskraften föreslår Svenskt Näringsliv att regeringen sänker bolagsskattesatsen från 20,6 till 18 procent.

Förslaget beräknas påverka statens inkomster med 18 miljarder kronor statiskt. Med hänsyn tagen till de förväntade positiva effekterna på investeringar, sysselsättning, produktion och löner bedöms den långsiktiga självfinansieringsgraden vara mycket hög.

En konkurrenskraftig bolagsbeskattning förutsätter att såväl den formella bolagsskattesatsen som de bestämmelser som reglerar de intäkter och utgifter utifrån vilka skatten ska beräknas står sig väl i en internationell jämförelse. Utöver en sänkt formell skattesats bör regeringen också skyndsamt inleda arbetet med att öka konkurrenskraften i de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna.

I den proposition där den generella begränsningen av ränteavdrag i bolagssektorn infördes och de riktade ränteavdragsbegränsningarna ändrades, aviserade regeringen att en uppföljning av den nya lagstiftningen bör påbörjas inom två år från ikraftträdandet. Som skäl för denna uppföljning angavs bland annat behovet av att analysera vilka effekter de nya reglerna får på Sveriges konkurrenskraft.

På uppdrag av Svenskt Näringsliv har konsultfirman KPMG kartlagt konkurrenskraften i de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Kartläggningen visar på behov av att förbättra konkurrenskraften i de svenska reglerna. Såväl den generella avdragsbegränsningen som de riktade reglerna behöver justeras så att incitamenten för investeringar och konkurrenskraften förbättras.

Regeringen behöver för att stimulera investeringar:

• Sänka bolagsskattesatsen till 18 procent (från dagens 20,6 procent).

• Skyndsamt inleda arbetet med att öka konkurrenskraften ide svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Uppmuntra investeringar i mindre företag

Stora företag står för en stor del av sysselsättningen, men rationaliseringar och produktivitetsutveckling gör små växande företag särskilt viktiga för omvandlingstrycket. Villkoren för de små och medelstora företagen är centrala för utvecklingen av vårt välstånd.

Företagande är förenat med risker; till exempel att avstå en anställning med trygg inkomst, belåna det egna hemmet för kapital, ta ansvar för anställda och fatta beslut om långsiktiga investeringar. Att företagande är förenat med höga risker har blivit särskilt tydligt under den pågående pandemin.

Flera förbättringar behövs och en enkel sådan är attf örbättra den s.k. förenklingsregeln inom 3:12-reglerna, vilket skulle underlätta för investeringar i mindre och nystartade företag. Möjligheten att finansiera investeringar i växande företag förbättras också om kapitalet delas ut och sedan kanaliseras till företag med större potential, istället för att av skatteskäl stanna i befintliga bolag. Nivån/utrymmet i förenklingsregeln har sedan den infördes 2005 justerats upp tre gånger, från 1,5 inkomstbasbelopp till dagens 2,75 inkomstbasbelopp. Motiven har varit att såväl förenkla som att underlätta investeringar och nyanställningar i mindre och nystartade företag.

Åtgärden skulle dessutom innebära betydande förenklingar för tusentals företagare; utrymmet för kapitalinkomstbeskattning kan beräknas både enkelt och förutsebart (och utan kostsamt rådgivningsstöd) med förenklingsregeln. Att möjliggöra för fler att slippa hantera huvudregeln är därmed också en förenklingsåtgärd. Åtgärden skulle direkt frigöra tid och kraft som kan användas på företagandet.

Regeringen bör därför:

• Höja schablonbeloppet i förenklingsregeln från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp. Åtgärden beräknas påverka statens inkomster med 500 miljoner kronor på kort sikt.

• Införa ett golv i förenklingsregeln, så att även ägare med mindre ägarandelar garanteras ett rimligt gränsbelopp. Då schablonbeloppet i förenklingsregeln ska fördelas ut på samtliga andelar i företaget får individer med små aktieposter ett ytterst begränsat kapitalbeskattningsutrymme med denna regel. 250 miljoner kr bör avsättas för åtgärden.

Förslag och opinion
No items found.
fördjupning
PDF
Läs mer om Återstarta Sverige
Läs mer om våra reformförslag

Det mest effektiva verktyget för att höja investeringsviljan är att via bolagsskatten påverka avkastningen på investeringar. En lägre bolagsskatt påverkar direkt mängden investeringar som genomförs och skatten bör i ett första steg sänkas till 18 procent. Regelverket i övrigt behöver också förbättras. För att öka de ägarledda företagens investeringsvilja bör beskattningen göras enklare och mer attraktiv.

Skatterna på företagens vinster påverkar den mängd investeringar som genomförs. En sänkt bolagsskatt medför direkt att investeringskalkylerna förbättras, varpå investeringarna sedan ökar. De företag som inte investerar kommer att bli förbisprungna av konkurrenter som gör det. Konkurrenstrycket medför därför att en lägre skatt på vinster leder till att investeringarna ökar generellt. Skatter på utdelningar har en indirekt påverkan på investeringarna. Dels påverkas investeringsviljan genom kalkylerna i ägarledet, vilket spelar särskilt stor roll i de mindre, ägarledda bolagen. Dels motverkar de att kapital delas ut från etablerade bolag för att användas i bolag med starkare framtidsutsikter. Detta påverkar näringslivets förnyelse negativt.

Lägre bolagsskatt och bättre regelverk för ökad konkurrenskraft

För att stimulera företagen att genomföra flerinvesteringar bör bolagsskatten sänkas och regelverkets konkurrenskraft förbättras. Det råder en stor enighet om att bolagsskatten är mycket skadlig för kapitalbildningen genom att den sänker avkastningen på investeringar. Bolagsskatten påverkar direkt företagens investeringskalkyler, och därmed påverkas både omfattningen och innehållet i de investeringar som genomförs i näringslivet. En sänkt bolagsskatt och ett konkurrenskraftigt regelverk leder på makronivå till en ökad produktion (BNP stiger via ökade investeringar), en högre sysselsättning, och på sikt till en högre produktivitet. En högre produktivitet är vidare en förutsättning för långsiktigt stigande reallöner. För att stimulera till investeringar och öka den svenska konkurrenskraften föreslår Svenskt Näringsliv att regeringen sänker bolagsskattesatsen från 20,6 till 18 procent.

Förslaget beräknas påverka statens inkomster med 18 miljarder kronor statiskt. Med hänsyn tagen till de förväntade positiva effekterna på investeringar, sysselsättning, produktion och löner bedöms den långsiktiga självfinansieringsgraden vara mycket hög.

En konkurrenskraftig bolagsbeskattning förutsätter att såväl den formella bolagsskattesatsen som de bestämmelser som reglerar de intäkter och utgifter utifrån vilka skatten ska beräknas står sig väl i en internationell jämförelse. Utöver en sänkt formell skattesats bör regeringen också skyndsamt inleda arbetet med att öka konkurrenskraften i de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna.

I den proposition där den generella begränsningen av ränteavdrag i bolagssektorn infördes och de riktade ränteavdragsbegränsningarna ändrades, aviserade regeringen att en uppföljning av den nya lagstiftningen bör påbörjas inom två år från ikraftträdandet. Som skäl för denna uppföljning angavs bland annat behovet av att analysera vilka effekter de nya reglerna får på Sveriges konkurrenskraft.

På uppdrag av Svenskt Näringsliv har konsultfirman KPMG kartlagt konkurrenskraften i de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Kartläggningen visar på behov av att förbättra konkurrenskraften i de svenska reglerna. Såväl den generella avdragsbegränsningen som de riktade reglerna behöver justeras så att incitamenten för investeringar och konkurrenskraften förbättras.

Regeringen behöver för att stimulera investeringar:

• Sänka bolagsskattesatsen till 18 procent (från dagens 20,6 procent).

• Skyndsamt inleda arbetet med att öka konkurrenskraften ide svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Uppmuntra investeringar i mindre företag

Stora företag står för en stor del av sysselsättningen, men rationaliseringar och produktivitetsutveckling gör små växande företag särskilt viktiga för omvandlingstrycket. Villkoren för de små och medelstora företagen är centrala för utvecklingen av vårt välstånd.

Företagande är förenat med risker; till exempel att avstå en anställning med trygg inkomst, belåna det egna hemmet för kapital, ta ansvar för anställda och fatta beslut om långsiktiga investeringar. Att företagande är förenat med höga risker har blivit särskilt tydligt under den pågående pandemin.

Flera förbättringar behövs och en enkel sådan är attf örbättra den s.k. förenklingsregeln inom 3:12-reglerna, vilket skulle underlätta för investeringar i mindre och nystartade företag. Möjligheten att finansiera investeringar i växande företag förbättras också om kapitalet delas ut och sedan kanaliseras till företag med större potential, istället för att av skatteskäl stanna i befintliga bolag. Nivån/utrymmet i förenklingsregeln har sedan den infördes 2005 justerats upp tre gånger, från 1,5 inkomstbasbelopp till dagens 2,75 inkomstbasbelopp. Motiven har varit att såväl förenkla som att underlätta investeringar och nyanställningar i mindre och nystartade företag.

Åtgärden skulle dessutom innebära betydande förenklingar för tusentals företagare; utrymmet för kapitalinkomstbeskattning kan beräknas både enkelt och förutsebart (och utan kostsamt rådgivningsstöd) med förenklingsregeln. Att möjliggöra för fler att slippa hantera huvudregeln är därmed också en förenklingsåtgärd. Åtgärden skulle direkt frigöra tid och kraft som kan användas på företagandet.

Regeringen bör därför:

• Höja schablonbeloppet i förenklingsregeln från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp. Åtgärden beräknas påverka statens inkomster med 500 miljoner kronor på kort sikt.

• Införa ett golv i förenklingsregeln, så att även ägare med mindre ägarandelar garanteras ett rimligt gränsbelopp. Då schablonbeloppet i förenklingsregeln ska fördelas ut på samtliga andelar i företaget får individer med små aktieposter ett ytterst begränsat kapitalbeskattningsutrymme med denna regel. 250 miljoner kr bör avsättas för åtgärden.

Förslag och opinion
No items found.
fördjupning
PDF
Läs mer om Återstarta Sverige
Läs mer om våra reformförslag

Ta kontakt med oss

Vill du veta mer om Återstarta Sverige och delta i arbetet? Eller har du en inspirerande berättelse om ett företag som visat initiativ- och handlingskraft under coronakrisen? Fyll i dina uppgifter så kontaktar vi dig för att höra mer.

Laddar upp...
fileuploaded.jpg
Uppladdning misslyckades. Maxstorlek 10 MB.

Tack för din berättelse!

Maecenas sed diam eget risus varius blandit sit amet non magna. Integer posuere erat a ante venenatis dapibus posuere velit aliquet.

Vänligen fyll i alla obligatoriska fält

Fälten vi saknar från dig är markerade ovan.