Minska regelbördan genom ny regelprocess

Företagens regelkostnader i Sverige ökar med i genomsnitt 1,2 miljarder kronor per år. Investeringar och etableringar motverkas när regelbördan ökar och krånglet upplevs som stort.  I spåren av pandemin är det viktigt att regeringen vidtar kraftfulla åtgärder för att sänka företagens regelkostnader och administrativa bördor.

Företagens regelkostnader ökar i Sverige med i genomsnitt 1,2 miljarder kronor per år. Stigande regelkostnader leder till att svenska företags möjligheter att konkurrera internationellt gradvis försämras. De ramvillkor som vi sätter upp i Sverige behöver därför vara minst lika bra som i våra konkurrentländer. Investeringar och etableringar motverkas om regelbördan ökar och krånglet upplevs som stort. I spåren av coronapandemin är det nu viktigt att regeringen vidtar kraftfulla åtgärder för att sänka företagens regelkostnader och administrativa bördor och därmed förbättrar investeringsklimatet i Sverige. Regeringen bör därför genomföra Tillväxtverkets förslag till ny regelprocess i Sverige, införa tidiga samråd med näringslivet vid utformningen av EU-lagstiftning, införa vägledande principer inför förhandlingar om ny EU-lagstiftning och aktivt motverka att överimplementera EU-lagstiftning.

Genomför Tillväxtverkets förslag till ny regelprocess i Sverige

Tillväxtverket har nyligen lämnat en rapport tillregeringen – Förenklingsresan – i vilken myndigheten bland annat lyfter behovet av en förbättrad regelprocess i Sverige. Rapporten innehåller genomarbetade förslag vilka regeringen bör genomföra så snart som möjligt.

Tillväxtverkets förslag består förslaget av fyra delar. Den första delen är hämtad efter inspiration av Danmark. Myndigheten föreslår att det inrättas ett permanent förenklingsforum som får i uppdrag att initiera regelförbättringsförslag och som deltar aktivt i arbetet med EU-lagstiftning. Den andra delen berör arbetet inom Regeringskansliet, där myndigheten föreslår att varje departement med sina myndigheter ges ett ansvar för att kontinuerligt genomföra regelförbättringar. Vikten av att hela tiden jämföra lagstiftningen med motsvarande i grannländerna är ett sätt att undvika extrabördor för svenska företag. Den tredje delen lyfter betydelsen av transparens i regelförbättringsarbetet och i den fjärde delen föreslår Tillväxtverket att Regelrådet ges utökat mandat och utökade resurser. Rådet föreslås komma in mycket tidigare i lagstiftningsprocessen och dessutom ges en möjlighet att återremittera konsekvensutredningar som är bristfälliga. Enligt Svenskt Näringsliv är Tillväxtverkets förslag väl avvägt och skulle vid ett genomförande påtagligt förbättra situationen i Sverige.

Regeringen bör därför:

• Så snart som möjligt genomföra Tillväxtverkets förslag till ny regelprocess i Sverige.

• Inför tidiga samråd med näringslivet och etablera vägledande principer i EU-arbetet.

Sverige mobiliserar ofta alldeles för sent när ny lagstiftning initieras inom EU då det saknas en tydlig struktur för när aktörer med kunskap om nya reglers konsekvenser involveras. Bristen på tidiga samråd gör det svårare att få fram tillräckligt bra konsekvensanalyser i rätt tid. Det leder i många fall till sämre lagstiftning, onödigt komplicerade regelverk, problem med tolkning och tillämpning av EU-förordningar och kostsamma förseningar vid införlivandet av nya EU-direktiv.

Beredningsgrupper behöver därför inrättas med näringslivet och andra berörda aktörer i de sakfrågor som väntas leda till EU-lagstiftning. En referensgrupp har visserligen skapats på Statsrådsberedningens EU-enhet, men det finns behov av att även skapa fler beredningsgrupper i specifika sakfrågor. Syftet är att skapa en fast struktur för inhämtning av synpunkter på EU-initiativ i ett tydligt och transparent förfarande. Det möjliggör för näringslivet att möta regeringen och dess företrädare i en fortlöpande dialog. För att samrådet ska bli meningsfullt måste det inledas i ett mycket tidigt skede i EU-arbetet, redan när kommissionen formulerar sina tankar om ny lagstiftning.

Tydliga principer behöver också tas fram och efterlevas vid genomförande av unionslagstiftning som påverkar näringslivet. Principerna ska ange övergripande kvalitetsmål som vägleder Regeringskansliets och de statliga myndigheterna när förhandlingspositioner beslutas och konsekvensanalyser tas fram. Sådana principer används bland annat i Danmark, men saknas i Sverige.

Principerna bör exempelvis formuleras enligt följande:

• Värna det svenska näringslivets konkurrenskraft på såväl den inre marknaden som andra marknader. Genom förslagsvis en neighbour-check undersöks hur jämförbara länder genomfört EU-direktiv och tolkat EU-förordningar så att svenska företag inte får mer betungande regler.

• I den utsträckning det är möjligt och lämpligt bör EU-regler genomföras i Sverige genom alternativ till reglering. Det kan då handla om information och rådgivning, frivilliga överenskommelser eller åtaganden samt att marknaden själv kan lösa problemet.    

Konsekvensanalysen bör innehålla en beskrivning av direktivets miniminivå och en bedömning om denna kommer överskridas. Det bör även klargöras om:

• Tillämpningsområdet utvidgas.   

• Regelgivaren inte utnyttjar de fulla möjligheterna till undantag.

• Svenska nationella regelkrav behålls och som är mer omfattande än vad som krävs av det aktuella direktivet.   

• Direktivets krav genomförs tidigare än det datum som anges i direktivet.   

• Strängare sanktioner eller andra efterlevnadsmekanismer används än vad som är nödvändigt för att genomföra lagstiftningen på ett korrekt sätt.   

• I de fall miniminivån överskrids bör konsekvensutredningen innehålla en motivering till detta, en beskrivning av vilka genomförandeåtgärder som föreslås och en bedömning av vilka effekter detta får för företag.

Förslag och opinion
No items found.
fördjupning
PDF
Läs mer om Återstarta Sverige
Läs mer om våra reformförslag

Företagens regelkostnader i Sverige ökar med i genomsnitt 1,2 miljarder kronor per år. Investeringar och etableringar motverkas när regelbördan ökar och krånglet upplevs som stort.  I spåren av pandemin är det viktigt att regeringen vidtar kraftfulla åtgärder för att sänka företagens regelkostnader och administrativa bördor.

Företagens regelkostnader ökar i Sverige med i genomsnitt 1,2 miljarder kronor per år. Stigande regelkostnader leder till att svenska företags möjligheter att konkurrera internationellt gradvis försämras. De ramvillkor som vi sätter upp i Sverige behöver därför vara minst lika bra som i våra konkurrentländer. Investeringar och etableringar motverkas om regelbördan ökar och krånglet upplevs som stort. I spåren av coronapandemin är det nu viktigt att regeringen vidtar kraftfulla åtgärder för att sänka företagens regelkostnader och administrativa bördor och därmed förbättrar investeringsklimatet i Sverige. Regeringen bör därför genomföra Tillväxtverkets förslag till ny regelprocess i Sverige, införa tidiga samråd med näringslivet vid utformningen av EU-lagstiftning, införa vägledande principer inför förhandlingar om ny EU-lagstiftning och aktivt motverka att överimplementera EU-lagstiftning.

Genomför Tillväxtverkets förslag till ny regelprocess i Sverige

Tillväxtverket har nyligen lämnat en rapport tillregeringen – Förenklingsresan – i vilken myndigheten bland annat lyfter behovet av en förbättrad regelprocess i Sverige. Rapporten innehåller genomarbetade förslag vilka regeringen bör genomföra så snart som möjligt.

Tillväxtverkets förslag består förslaget av fyra delar. Den första delen är hämtad efter inspiration av Danmark. Myndigheten föreslår att det inrättas ett permanent förenklingsforum som får i uppdrag att initiera regelförbättringsförslag och som deltar aktivt i arbetet med EU-lagstiftning. Den andra delen berör arbetet inom Regeringskansliet, där myndigheten föreslår att varje departement med sina myndigheter ges ett ansvar för att kontinuerligt genomföra regelförbättringar. Vikten av att hela tiden jämföra lagstiftningen med motsvarande i grannländerna är ett sätt att undvika extrabördor för svenska företag. Den tredje delen lyfter betydelsen av transparens i regelförbättringsarbetet och i den fjärde delen föreslår Tillväxtverket att Regelrådet ges utökat mandat och utökade resurser. Rådet föreslås komma in mycket tidigare i lagstiftningsprocessen och dessutom ges en möjlighet att återremittera konsekvensutredningar som är bristfälliga. Enligt Svenskt Näringsliv är Tillväxtverkets förslag väl avvägt och skulle vid ett genomförande påtagligt förbättra situationen i Sverige.

Regeringen bör därför:

• Så snart som möjligt genomföra Tillväxtverkets förslag till ny regelprocess i Sverige.

• Inför tidiga samråd med näringslivet och etablera vägledande principer i EU-arbetet.

Sverige mobiliserar ofta alldeles för sent när ny lagstiftning initieras inom EU då det saknas en tydlig struktur för när aktörer med kunskap om nya reglers konsekvenser involveras. Bristen på tidiga samråd gör det svårare att få fram tillräckligt bra konsekvensanalyser i rätt tid. Det leder i många fall till sämre lagstiftning, onödigt komplicerade regelverk, problem med tolkning och tillämpning av EU-förordningar och kostsamma förseningar vid införlivandet av nya EU-direktiv.

Beredningsgrupper behöver därför inrättas med näringslivet och andra berörda aktörer i de sakfrågor som väntas leda till EU-lagstiftning. En referensgrupp har visserligen skapats på Statsrådsberedningens EU-enhet, men det finns behov av att även skapa fler beredningsgrupper i specifika sakfrågor. Syftet är att skapa en fast struktur för inhämtning av synpunkter på EU-initiativ i ett tydligt och transparent förfarande. Det möjliggör för näringslivet att möta regeringen och dess företrädare i en fortlöpande dialog. För att samrådet ska bli meningsfullt måste det inledas i ett mycket tidigt skede i EU-arbetet, redan när kommissionen formulerar sina tankar om ny lagstiftning.

Tydliga principer behöver också tas fram och efterlevas vid genomförande av unionslagstiftning som påverkar näringslivet. Principerna ska ange övergripande kvalitetsmål som vägleder Regeringskansliets och de statliga myndigheterna när förhandlingspositioner beslutas och konsekvensanalyser tas fram. Sådana principer används bland annat i Danmark, men saknas i Sverige.

Principerna bör exempelvis formuleras enligt följande:

• Värna det svenska näringslivets konkurrenskraft på såväl den inre marknaden som andra marknader. Genom förslagsvis en neighbour-check undersöks hur jämförbara länder genomfört EU-direktiv och tolkat EU-förordningar så att svenska företag inte får mer betungande regler.

• I den utsträckning det är möjligt och lämpligt bör EU-regler genomföras i Sverige genom alternativ till reglering. Det kan då handla om information och rådgivning, frivilliga överenskommelser eller åtaganden samt att marknaden själv kan lösa problemet.    

Konsekvensanalysen bör innehålla en beskrivning av direktivets miniminivå och en bedömning om denna kommer överskridas. Det bör även klargöras om:

• Tillämpningsområdet utvidgas.   

• Regelgivaren inte utnyttjar de fulla möjligheterna till undantag.

• Svenska nationella regelkrav behålls och som är mer omfattande än vad som krävs av det aktuella direktivet.   

• Direktivets krav genomförs tidigare än det datum som anges i direktivet.   

• Strängare sanktioner eller andra efterlevnadsmekanismer används än vad som är nödvändigt för att genomföra lagstiftningen på ett korrekt sätt.   

• I de fall miniminivån överskrids bör konsekvensutredningen innehålla en motivering till detta, en beskrivning av vilka genomförandeåtgärder som föreslås och en bedömning av vilka effekter detta får för företag.

Förslag och opinion
No items found.
fördjupning
PDF
Läs mer om Återstarta Sverige
Läs mer om våra reformförslag

Ta kontakt med oss

Vill du veta mer om Återstarta Sverige och delta i arbetet? Eller har du en inspirerande berättelse om ett företag som visat initiativ- och handlingskraft under coronakrisen? Fyll i dina uppgifter så kontaktar vi dig för att höra mer.

Laddar upp...
fileuploaded.jpg
Uppladdning misslyckades. Maxstorlek 10 MB.

Tack för din berättelse!

Maecenas sed diam eget risus varius blandit sit amet non magna. Integer posuere erat a ante venenatis dapibus posuere velit aliquet.

Vänligen fyll i alla obligatoriska fält

Fälten vi saknar från dig är markerade ovan.